Varför vi behöver härma naturen istället för att förlita oss på tekniska lösningar (SV)

Många samtal om klimatanpassning fastnar i det tekniska: vi pratar om och bygger höjda vallar och kylande infrastruktur i hårdgjorda ytor som städer ofta utgörs av. Det är viktiga åtgärder, men risken är att vi bara adresserar symptomen, inte orsakerna.

För att navigera framåt behöver vi också prata om systemlogik: Varför har vi byggt samhällen som är så sårbara från början? Vilka antaganden låg till grund för att tänka att flöden av energi, kapital och resurser skulle vara linjära – och eviga?  Hur ser vi på kontroll, marginaler och mänskligt värde i ett samhälle där "effektivitet" varit högsta mål? Och hur blir det nu, när allt det vi byggt upp hotas att förstöras, av en natur som nu snabbt svarar på de extrema förändringar vi utsatt den för under lång tid?

Klimatanpassning handlar därför inte bara om fysiska lösningar – utan i hög grad även om berättelser, förhållningssätt, normer och sammanhang. 

Sluta tänka hårt, svårt och tekniskt

I en stad är det som sagt lätt att tänka på tekniska lösningar för klimatanpassning. Som att bygga en vall av betong eller cement för att undvika översvämning. Men det är helt fel väg att gå. Istället för att tänka ”hårt, svårt och tekniskt” ska vi tänka precis tvärtom, berättar Frida Moberg på Klimatredo som har arbetat med klimatanpassning i tio år.  Hårda och tekniska lösningar är ofta sämre än de naturbaserade. De innebär ofta också ökade utsläpp, vilket ger en dubbel problematik. 

– De bästa lösningarna är naturbaserade och härmar hur naturen tar hand om stora mängder vatten, till exempel. Det är därför mycket smartare att plantera träd och återställa våtmarker och ängar, än att bygga vallar och försöka stänga ute vattnet. Även vallar kan innebära översvämning – inom vallen. Vi behöver hela tiden tänka funktion, och där har vi mycket att lära av naturen.

Vad kan då naturbaserade lösningar i stan vara? Grönska i staden, som gröna tak och växter på fasader, suger upp vatten och kan ge en fördröjningseffekt på en halvtimme per kvadrat. Och när det handlar om stora mängder vatten är det viktigaste att dämpa flödena, så vår infrastruktur inte får så stora vattenmassor på samma gång att hantera. 

De senaste åren har även insatser för den biologiska mångfalden ökat, som att skapa ängar med blommor för pollinerar. Det här är även åtgärder för klimatanpassning, eftersom de bygger ett starkt ekosystem med rötter på olika djup. Ju mer mångfald, desto mer motståndskraft. 

Vi vill ofta ha snabba lösningar

Ett annat problem är att vi ofta agerar för snabbt. Vi vill ha snabba lösningar, som i slutändan snarare resulterar i symtomlindring än att faktiskt lösa problemet. Vi bygger hus på sjöbotten och strandnära, fast vi VET att risken för översvämning är stor. Och vi informerar äldre om att dricka mycket vatten vid värmeböljor, men vi glömmer se över om det finns effektiva solskydd för fönstren.

– Många tycker ofta också att klimatanpassningsåtgärder kostar för mycket pengar, för en risk som eventuellt kan komma någon gång längre fram. Men jag brukar ta metaforen för ett tvåvåningshus. Vi vill ha en stabil undervåning som står stadigt – inte bygga för mycket på övervåningen. Vi måste tänka till och inte vara så snabba i vår analys, för tekniska lösningar är sällan kostnadseffektiva, säger Frida Moberg.

Ett perspektivskifte behövs

Den kunskap som finns om klimatförändringarna handlar ofta om översvämningar i Asien och liknande. För det är vad media visar upp. Därför är lokala exempel viktiga. För det är när det blir nära – som vi verkligen förstår. För vår medvetenhets skull krävs det nästan lokala naturkatastrofer för att vi verkligen ska ta in vad som sker på planeten just nu. Som skyfallet i Gävle 2021. Ett av de värsta i svensk historia. Då föll 100 millimeter regn på två timmar (100 kvadratmeter vatten). 

– Det ledde till fruktansvärda konsekvenser MEN en sak som var bra med Gävle var att det hände natten innan skolan skulle börja efter sommarlovet. Alla var hemma och alla hade en tid att passa. Det skedde också över hela stan. De två faktorerna gjorde att det verkligen blev uppmärksammat. Vi insåg: "OJ, kan detta hända? HÄR?"

Konsekvenser av klimatförändringarna behöver komma nära, för att vi verkligen ska förstå. Att detta händer här och nu, inte om hundra år eller på andra sidan jorden. 

Det finns saker vi kan göra

Tittar man på hur läget för planeten ser ut just nu ser det inte särskilt muntert ut. Men det går att göra mycket, och det behöver inte ens vara svårt. 

Som privatperson kan man täcka marken där man bor, och se till att ingen jord är synlig. För så funkar det i naturen. Täck jorden i odlingar och rabatter med ull, löv eller kompost. Det minskar avdunstning och ger näring. Man kan också samla vatten, sätta tak över källaringången och se till att man har utanpåliggande solskydd.

Som verksamhet kan man se över sina klimatrisker och göra en analys av det. Som arkitekt eller byggherre behöver man se över var hus byggs, inte bara hur de som ska ha huset vill att det ska se ut.