Clashing Visions: Tech Feudalism and the Fight for the Future (ENG/SV)

Almost without anyone realizing, tech giants, billionaires, and investment firms are buying up land, patenting crops, and investing in climate-smart agricultural technologies. Are we on the path to a new global order where a select few control both data and land?

We are living through undeniably turbulent times, marked by struggles over democracy, the planet, resources, and worldviews. We are asking ourselves what familiar aspects we should hold onto and what new perspectives we need to embrace. One of the most pressing questions is: Can capitalism be a force to solve our problems, or do we need entirely new economic systems?

One of the first to challenge our current economic logic with a new model was Kate Raworth, with her book Doughnut Economics. Her systems thinking is rooted in the issue that capitalism fails to account for the environmental costs generated by its activities. Her ideas have gained significant influence and shape much of today’s sustainability efforts, where organizations are increasingly trying to “measure” the impacts of their actions and take responsibility for their entire value chains.

However, while parts of the sustainability movement are embracing these new ways of thinking - valuing nature’s rhythms, traditional knowledge, our connection to the earth, origins, and spirituality - the world’s tech oligarchs are moving in the opposite direction. What Kate Raworth argued should be respected and treated with care - planetary boundaries, nature, and humanity - is instead seeping deeper into balance sheets in various ways. What was supposed to be an awakening, the realization that the costs to nature are real, has instead become a new hunting ground for capital. Not as an invisible partner to protect, but as yet another resource to own and control.

This is an extremely worrying trend, unfolding almost silently: The pursuit of power, control, and profit is consuming the last of what we have left. We are now witnessing the emergence of tech feudalism - a modern resurgence of a medieval system where power is concentrated in the hands of an elite, but this time through digital and material dominance.

Tech Feudalism and Green Colonialism: When Rescue Becomes Exploitation

The concept of tech feudalism describes a world where large tech companies not only dominate our digital lives but also our physical realities. This development isn't just about controlling data, platforms, cloud infrastructure, and AI, it’s also about physically owning and dominating land, food supplies, and natural resources. A concrete example is Bill Gates, now the largest private owner of farmland in the United States, while also investing in artificial meat, climate-smart farming technologies, and patented crops. This is more than just an investment; it’s a vertical integration of the future of food and climate, where those who control land, technology, and the narrative also control the future.

At the same time, criticism is growing over similar investments being made globally, particularly through what is known as green colonialism. When global actors like the Bill & Melinda Gates Foundation fund climate-smart solutions in Africa, it often comes at the expense of local farmers’ autonomy. Activists like Vandana Shiva warn that this green colonialism centralizes control and displaces traditional farming methods, making farmers dependent on patented seeds and industrial technology. Organizations like A Growing Culture criticize Gates’ initiatives as examples of white saviorism, where an industrial agricultural system is imposed on local communities, benefiting large corporations rather than the people on the ground.

Tech feudalism and green colonialism are two sides of the same development, where nature is being “absorbed into capitalism.” When nature is viewed as an asset, another commodity to invest in, we shift from seeing it as something to protect to treating it as just another factor of production. What should be insight and consideration instead becomes a new market, and just like in historical feudalism, dependency relationships arise where local communities and small-scale farmers lose control over their own resources.

When billionaires like Gates buy vast amounts of farmland, fundamental questions arise:

• Who holds power over food?

• Which knowledge counts - traditional methods or ag-tech?

• Which systems are promoted - small-scale and circular, or industrial and patented?

Companies like Nestlé are also reinforcing this trend through their handling of natural resources. Nestlé’s former CEO, Peter Brabeck-Letmathe, claimed back in 2005 that water should not be considered a fundamental human right but rather a commodity. This statement, which sparked widespread outrage, became a stark example of how multinational corporations prioritize commercial interests over public access to essential resources - a strategy that has led to legal battles and local protests worldwide.

This is not just about who controls resources, but also whose knowledge and narrative are valued. In this process, it’s not only land and crops at stake but also the right to self-determination and the possibility of living in a truly sustainable way.

Blockchain: A Counterweight or a New Tool of Control?

An interesting aspect to consider in this context is how blockchain technology is making its way into the agricultural sector, potentially acting as a counterbalance to the centralization associated with tech feudalism. Blockchain is being used to increase transparency and efficiency in supply chains, track the origin of crops, and ensure fair trading practices. In theory, this could empower small-scale farmers by providing more stakeholders with access to reliable and immutable data. However, there is also a risk that this technology could be co-opted by dominant players, further entrenching their control.

At the same time, it's crucial to recognize how farmland itself has become a tradable commodity. Rather than being viewed as a fundamental resource for life, land is increasingly seen as an investment asset, something to be bought, sold, and traded on the market. This trend further tightens the grip of tech feudalism, turning land ownership into a form of economic speculation rather than an opportunity for local and sustainable development.

From Data to Dirt: How Tech Feudalism Takes Over

Historically, feudalism was about controlling land, labor, and resources, deciding what was produced, how, and for whom. The modern tech-feudal system works similarly, but with new tools: land ownership, platform dominance, patents on biological life, and investments in large-scale climate solutions.

When Bill Gates acquires vast areas of farmland while simultaneously investing in artificial meat, geoengineering, and patented crops, it creates vertical control over the future of food and climate.

In this system, it’s not just the land that’s being controlled but also:

• The seeds (through biotechnology and patenting)

• Climate solutions (through agri-tech and geoengineering)

• The narrative (through media platforms and philanthropic PR)

It’s no longer a question of whether resources are being controlled, but rather who controls them and on whose terms.

Reclaiming the Magic - in Every Moment

Capitalism has always been a master at absorbing resistance and alternative perspectives - turning every new approach into just another part of its own logic. But in this relentless expansion, something vital gets lost: the magic.

What was once wild, vibrant, and mysterious becomes something to quantify, optimize, and own. When forests turn into carbon credits, when relationships become networks, and when knowledge becomes algorithms, we lose touch with the magical fabric that makes the world feel whole and meaningful. Capitalism’s power lies in its ability to absorb counter-movements and turn them into new markets. But in doing so, it also consumes what can’t be measured - the very essence that makes life more than just a calculation.

Resisting this logic isn’t about coming up with a grand new idea. It’s about reconnecting with something we already have but have lost touch with. Magic isn’t necessarily an abstract concept; it’s a practice - a choice made in every moment. It’s when we choose to listen without judging, gather around a meal without worrying about efficiency, or give without expecting something in return. It’s letting a place stay wild, allowing a conversation to be unhurried, and letting a relationship remain open and vulnerable. It’s also daring to embrace the unexplainable - to sometimes not know what’s right or wrong, but still stay in the conversation.

Wonder can’t be planned or structured. It only emerges when we let go of the need to always be in control, always be productive, always have answers. Our strongest resistance against a Hunger Games-like world might just start in those small moments: feeling the grass under our feet, looking up from our phones, talking to a stranger on the bus, and sharing our fears without hiding them. In every such moment, we weave magic back into the world, and maybe, together, we start building a reality where life no longer has to fit into capitalism’s rigid logic.

Regenerative Movements: Reclaiming the Living

Maybe resistance lies in daring to be naive enough to believe in magic, not only as something spectacular or fantastical, but as a deeply rooted force of caring for relationships, collaborating with nature, and holding onto a worldview where all living things are interconnected. This kind of magic is already a reality within regenerative movements around the world. They don’t just envision a different world - they build it through their practices.

Projects that promote small-scale farming and biodiversity, movements that reclaim control over local resources, and initiatives that foster local food resilience - all these examples show how we can reweave the fabric of life rather than tear it apart. These movements prove that resistance is not just saying no to exploitation - it’s saying yes to the living, the wild, and the uncertain.

Embracing Naivety - A Necessity in Resistance

Talking about wonder, care, and magic as a counterforce to tech feudalism might seem naive. But maybe it’s exactly this kind of naivety we need to protect and embrace. Claiming that small, everyday acts of care and slowness can stand up against a system determined to own every aspect of life might feel uncomfortable. Yet, dismissing these actions as insignificant means giving up the fight before it even begins.

Naivety, in this context, doesn’t mean ignoring the scale or complexity of the problem. It means daring to believe that what makes us human - our ability to connect, empathize, and experience wonder - actually matters. And maybe that’s where resistance begins: insisting that life is more than just an economic calculation.

We must be brave enough to be naive, to believe that something different is possible. Because if we lose that belief, we’ve already lost the battle for our minds.

All photos are by photographer Janos Stekovics, who, with this series of portraits called 'The Twins', captures the lives of identical twins János and István Lukács, who spent their entire lives working together along the Hungarian countryside.

PÅ SVENSKA:

Tech-feodalism och motstånd: När världsbilder kolliderar

Det sker nästan obemärkt. Teknikjättar, miljardärer och investmentbolag köper upp mark, patenterar grödor och investerar i klimatsmarta jordbrukstekniker. Är vi på väg mot en ny global ordning där några få kontrollerar både data och mark?

Vi lever i minst sagt stökiga tider där olika slags kamper utspelar sig - om demokrati, planeten, resurser och världsbilder. Vi frågar oss vad av det som är bekant vi ska behålla och vilka nya perspektiv vi behöver förhålla oss till. En av de viktigaste frågorna är "Kan kapitalismen vara en kraft för att lösa våra problem eller behöver vi helt nya ekonomiska system?".

En av de första som utmanade vår nuvarande ekonomiska logik med en ny modell var Kate Raworth med sin bok "Donutekonomin". Hennes systemtänkande tar avstamp i problemet att kapitalismen inte förhåller sig till alla kostnader som uppstår i naturen som en följd av den verksamhet man har. Hennes arbete har fått stort genomslag och präglar stora delar av hållbarhetsarbetet där man på olika sätt nu försöker "mäta" effekterna av det man gör och börjar ta ansvar för hela sina värdekedjor.

Men där delar av hållbarhetsvärlden omfamnar dessa nya sätt att tänka, sätter större värde vid naturens rytmer och traditionell kunskap, vår relation till jord, ursprung och andlighet drar världens techoligarker i motsatt riktning. Det som Kate Raworth menade skulle respekteras och visas större hänsyn till (planetära gränser, natur och människor) börjar istället krypa längre in i balansräkningar på olika sätt. Det som skulle vara ett uppvaknande - att inse att naturens kostnader är på riktigt – har i stället blivit en ny jaktmark för kapitalet. Inte som en osynlig partner att värna, utan som ännu en resurs att äga och kontrollera.

Det här är en enormt oroande utveckling, och något som sker nästan i det tysta: Jakten på makt, kontroll och pengar håller på att äta upp det sista vi har. Vi ser nu konturerna av tech-feodalism - en modern återkomst av ett medeltida system där makten koncentreras till en elit, men denna gång genom digital och materiell dominans.

Tech-feodalism och grön kolonialism: När räddningen blir exploatering

Begreppet "tech-feodalism" beskriver en värld där stora teknikbolag inte bara dominerar våra digitala liv, utan även våra fysiska verkligheter. Utvecklingen handlar inte bara om kontroll över data, plattformar, moln och AI, utan också om att fysiskt äga och dominera mark, matförsörjning och naturresurser. Ett konkret exempel är Bill Gates, som nu är den största privata ägaren av jordbruksmark i USA samtidigt som han investerar i konstgjort kött, klimatsmart jordbruksteknik och patenterade grödor. Det här är inte bara en investering, det är en vertikal integration av framtidens mat och klimat, där den som kontrollerar land, teknik och berättelsen också kontrollerar framtiden.

Samtidigt växer kritiken mot hur liknande investeringar görs globalt, särskilt genom fenomenet som kallas ”grön kolonialism”. När globala aktörer som Bill & Melinda Gates Foundation finansierat klimatsmarta lösningar i Afrika sker det ofta på bekostnad av lokala bönders självbestämmande. Aktivister som Vandana Shiva varnar för att denna gröna kolonialism centraliserar kontrollen och driver ut traditionella odlingsmetoder, vilket gör bönder beroende av patenterade fröer och industriell teknologi. Organisationer som A Growing Culture kritiserar Gates initiativ som uttryck för ”white saviorism” där ett industriellt jordbrukssystem påtvingas lokalsamhällen och gynnar stora företag.

Tech-feodalism och grön kolonialism är två sidor av samma utveckling, där naturen ”tar plats inuti kapitalismen”. När naturen ses som en ”asset”, ännu en tillgång att investera i, går vi från att förstå den som något att värna, till att behandla den som en produktionsfaktor. Det som borde vara insikt och hänsyn blir istället en ny marknad, och precis som i den historiska feodalismen uppstår beroendeförhållanden där lokalbefolkning och småskaliga jordbrukare förlorar kontrollen över sina egna resurser.

När miljardärer som Gates köper upp enorma mängder jordbruksmark uppstår centrala frågor:

• Vem har makt över maten?

• Vilken kunskap räknas - traditionell eller ”ag-tech”?

• Vilka system främjas - småskaligt och cirkulärt, eller industriellt och patenterat?

Även företag som Nestlé förstärker denna tendens genom sin hantering av naturresurser. Nestlés tidigare VD, Peter Brabeck-Letmathe, hävdade redan 2005 att vatten inte borde betraktas som en grundläggande mänsklig rättighet utan snarare som en handelsvara. Uttalandet, som väckte starka reaktioner, blev ett tydligt exempel på hur multinationella företag prioriterar kommersiella intressen framför allmänhetens tillgång till livsviktiga resurser, en strategi som lett till rättsliga tvister och lokala protester världen över.

Det handlar alltså inte bara om vem som kontrollerar resurserna, utan också om vems kunskap och berättelse som räknas. I processen står inte bara mark och grödor på spel, utan även möjligheten till självbestämmande och ett verkligt hållbart sätt att leva.

Blockchain: En motvikt eller ett nytt kontrollverktyg?

En intressant aspekt att beakta i sammanhanget är hur blockchain-teknik håller på att göra intåg i jordbrukssektorn, vilket potentiellt kan fungera som en motvikt till den centralisering som tech-feodalismen innebär. Blockchain används för att öka transparens och effektivitet i leveranskedjor, spåra grödors ursprung och säkerställa rättvisa handelsvillkor. Detta kan i teorin stärka småskaliga jordbrukare genom att ge fler aktörer tillgång till pålitlig och oföränderlig data. Samtidigt finns en risk att även denna teknologi tas över av de redan dominerande aktörerna och därmed cementerar deras makt ytterligare.

Samtidigt är det viktigt att förstå hur jordbruksmark i sig har blivit en handelsvara. I stället för att ses som en livsavgörande resurs betraktas mark allt oftare som ett investeringsobjekt, ett tillgångsslag som kan köpas, säljas och tradas på marknaden. Detta fenomen förstärker tech-feodalismens grepp ytterligare, där landägande blir en form av ekonomisk spekulation snarare än en möjlighet för lokal och hållbar utveckling.

Feodalism i digital tappning: Markägande som maktutövning

Historisk feodalism handlade om att kontrollera mark, arbete och resurser – och bestämma vad som producerades, hur och för vem. Det moderna tech-feodala systemet fungerar på liknande sätt, men med nya verktyg: markägande, plattformsdominans, patent på biologiskt liv och investeringar i storskaliga klimatlösningar.

När Bill Gates köper upp enorma arealer jordbruksmark, samtidigt som han investerar i konstgjort kött, geoengineering och patenterade grödor, skapas en vertikal kontroll över framtidens mat och klimat.

I detta system är det inte bara jorden som kontrolleras, utan också:

• Fröerna (via bioteknik och patentering)

• Klimatlösningarna (via agri-tech och geoengineering)

• Narrativet (via medieplattformar och filantropisk PR)

Det är inte längre en fråga om huruvida resurserna kontrolleras, utan vem som gör det och på vems villkor.

Att återta magin - i varje ögonblick

Kapitalismen har alltid varit en mästare på att införliva motstånd och alternativa perspektiv – att göra om varje alternativ till en del av sin egen logik. Men i denna expansiva rörelse försvinner något avgörande: magin. Det som en gång var okontrollerbart, levande och gåtfullt reduceras till något som ska kvantifieras, optimeras och ägas. När skogar blir kolkrediter, när relationer reduceras till nätverk och när kunskap omvandlas till algoritmer, förlorar vi kontakten med den magiska väv som gör världen hel och meningsfull. Kapitalismens styrka är dess förmåga att suga upp motrörelser och göra dem till nya marknader, men därigenom slukar den också det som inte går att mäta och beräkna, det som gör livet mer än en kalkyl.

Att stå emot denna logik handlar därför inte främst om att hitta en ny stor idé, utan om att återvända till något vi redan har men tappat kontakten med. Magi är inte nödvändigtvis något abstrakt, utan en praktik, ett val i varje ögonblick. Det är när vi väljer att lyssna utan att värdera, när vi samlas kring en måltid utan att optimera tiden, när vi ger något utan att förvänta oss något tillbaka. Det är att låta en plats vara vild, låta ett samtal vara långsamt, låta en relation få vara öppen och sårbar. Det är också att våga vara i det oförklarliga, att ibland inte veta vad som är rätt eller fel, men ändå stanna kvar i samtalet.

Förundran kan inte organiseras fram, utan kan bara uppstå när vi släpper taget om att alltid ha kontroll, alltid vara produktiva och alltid leverera svar. Vårt största motstånd mot en värld lik "Hunger Games" börjar kanske därför i de små ögonblicken: att sätta fötterna i gräset, titta upp från mobilen och prata med någon på bussen, berätta om våra rädslor utan att dölja dem. I varje sådan stund väver vi tillbaka magin i världen och kanske börjar vi då tillsammans skapa en verklighet där livet inte längre måste pressas in i kapitalismens hårda logik.

Regenerativa rörelser: Att återskapa det levande

Kanske är det just här som motståndet ligger – i att våga vara naiv nog att tro på magi, inte som något spektakulärt eller sagolikt, utan som den djupt rotade kraften i att vårda relationer, samarbeta med naturen och hålla fast vid en världsbild där allt levande hänger samman. Denna form av magi är redan en realitet inom regenerativa rörelser världen över. De väver inte bara fram visioner om en annan värld – de bygger den genom sina praktiker. Projekt som främjar småskaligt jordbruk och biodiversitet, rörelser som återtar makten över lokala resurser och initiativ som bygger lokal matresiliens är alla exempel på hur vi kan återväva livet istället för att riva sönder det. Dessa rörelser visar att motstånd inte bara är att säga nej till exploatering, utan att säga ja till det levande, det vilda och det ovissa.

Att omfamna naiviteten – en nödvändighet i motståndet

Att prata om förundran, omsorg och magi som motkraft till tech-feodalism kan verka naivt. Men kanske är det just den naiviteten vi behöver skydda och omfamna? Att hävda att små, vardagliga handlingar av omsorg och långsamhet kan stå emot ett system som strävar efter att äga varje aspekt av livet kan kännas obekvämt. Men att avfärda dessa handlingar som otillräckliga är att ge upp kampen innan den ens börjat.

Naivitet, i detta sammanhang, är inte att blunda för problemens storlek eller komplexitet. Det är att våga tro på att det som gör oss mänskliga – vår förmåga till relation, empati och förundran – faktiskt spelar roll. Och kanske är det just där motståndet börjar: i att insistera på att livet är mer än en ekonomisk kalkyl. Vi måste våga vara naiva nog att tänka att något annat är möjligt. För om vi ger upp den tron, har vi redan förlorat slaget om våra sinnen.