Beyond Money – The Invisible Exchanges That Keep Us Connected (ENG/SV)

We don’t always think about it, but every day we engage in countless forms of exchange. You offer a smile, a helping hand, an idea—and sometimes, you get something in return. You water your plants and they bloom. You give someone a compliment and receive a smile. You enjoy the cool shade of a tree on a hot summer day without paying a cent.

And yet, when it comes to valuing these kinds of exchanges, our society often goes silent. We've built a world where money has a monopoly on defining worth—and in doing so, we risk losing sight of what actually keeps us alive.

We've come to believe that change only happens where money flows. Trees are valued by the volume of timber they provide, not by the clean air they give us. Healthcare workers skip kind words to fit in more patients per hour. Human connection gets lost in self-checkouts and rigid schedules.

Why we miss the bigger picture

Somehow, we keep struggling to define what truly matters. Even though countless voices have pointed out the impact our actions need to have on nature and life, we're still stuck in a system where money has long been the sole measure of value.

Trees are starting to get a voice. So are coral reefs, wheat, and animals. We're beginning to see the garment workers in Bangladesh and the forgotten children in cobalt mines. We understand that something went wrong when we built an economy divorced from nature. But how do we find our way back if the only conversation we know how to have is about how to fit nature into a monetary logic that still dominates everything?Shouldn’t we be moving in the opposite direction—toward recognizing and valuing what matters in other ways?

The invisible exchanges all around us

There are vital, ongoing exchanges happening constantly—between people, with animals, with the natural world, and within the networks that hold communities together. These exchanges can’t be measured in dollars and cents, but we feel it when they fall out of balance. Some people give endlessly and receive little in return. Others can’t act unless the value is spelled out beforehand.

The transactions that involve money are easier to quantify. But it's everything else—the care, the trust, the quiet giving—that we need to start noticing. All the things we’ve taken for granted, assuming they’ll always be there, no matter how we act or whether we give anything back.

Alternative economies that already exist

In many small communities, local exchange systems still thrive. Neighbors trade skills and services without money ever changing hands. One might help build a fence and receive animal care in return.

In Dalarna, Sweden, there's even a local currency called "Klöver" based on a barter system. You can use it at the local supermarket to turn good deeds into groceries. These are trust-based economies, where value isn’t in isolated acts but in the long-term relationships they build.

In creative fields, time and passion often become the currency. Musicians, artists, and designers are frequently expected to work for free "to build their portfolio" or "gain exposure." This is a parallel economy that shapes lives but rarely gets recognized.

Seeing the system as a whole

Systems thinking helps us understand these hidden exchanges as part of something bigger—not just one-off actions, but flows of value that bind us together, much like the cycles of an ecosystem connect organisms and environments.

At work, salary is only one part of the exchange between employer and employee. Just as important—if not more—are the sense of belonging, the relationships formed, and the dreams that a job helps fulfill. These intangible transactions often determine whether someone stays or leaves.

New forms of value creation

At the edge of the old economy, something new is taking shape. In the sharing economy, people use digital platforms to share housing, cars, tools, and clothes. These exchanges are based on access rather than ownership. Sharing a car isn’t just about saving money—it’s about building trust and new forms of community.

Bartering is also making a comeback in digital form. Platforms now let people swap skills—a designer helps a developer with a website and gets help with an app in return. Time banks let people trade time as currency: one hour of your work, whatever it is, exchanged for one hour of someone else’s. In cooperatives, people share resources, labor, and ideas to build something greater together. These exchanges are rooted in long-term relationships and collective responsibility.

In a circular economy, products and resources aren’t seen as things to buy, use, and throw away—but as parts of ongoing cycles. Items are designed to last, be repaired, and reused. The transaction becomes an ongoing relationship instead of a one-time deal.

Measuring the immeasurable

Some companies are starting to assess their contributions beyond financial return. The Triple Bottom Line measures performance across three dimensions: People (social impact), Planet (environmental impact), and Profit (financial outcomes). Social impact bonds let investors get paid based on how effectively they help solve social problems. B Corp certification requires businesses to meet high social and environmental standards.

A way forward

So how do we build systems where ecological and human values have a rightful place? Not by rejecting money, but by treating it as just one of many ways to measure value.

If we begin to see transactions for what they really are—in gestures of friendship, in nature’s cycles, in workplaces where knowledge is shared freely—we might start redefining what we actually value, and learn to name it for what it is.

We might even realize that the answers have been right in front of us all along. Then we can begin to reassess what truly matters—and what we’re really exchanging as we move through life. What connects us, gives meaning, and creates sustainable lives.

Maybe the solution isn’t to invent new systems from scratch, but to recognize and nurture the ones that already exist—with warmer eyes—and build on them.

SVENSKA:

Bortom pengar – de osynliga transaktionerna som håller oss samman

Det är inte alltid vi tänker på det, men varje dag deltar vi i olika typer av utbyten. Du ger något – ett leende, en hjälpande hand, en idé – och ibland får du något tillbaka. Varje dag vattnar du dina växter och belönas med blommor. Du ger beröm och möts av ett leende. Du njuter av trädens svalka en varm sommardag utan att betala en krona.

Men när vi ska värdera just dessa utbyten i vårt samhälle så tystnar vi. Vi har byggt ett samhälle där pengar får ensamrätt på att definiera värde. Och därmed riskerar vi att tappa det som håller oss levande.

Vi har fastnat i tanken att förändring bara sker där pengarna flödar. Träden värderas efter trävolym, inte efter den rena luft de ger oss. Vårdpersonal tvingas välja bort vänliga ord för att hinna med fler patienter per timme. Det mellanmänskliga försvinner i självscanningar och tidsscheman.

Varför vi inte ser hela bilden

Vi verkar inte riktigt få ordning på frågan om vad som är värdefullt för oss. Även om det finns mängder av röster som försöker beskriva vilka effekter våra handlingar behöver få på naturen och allt levande, är vi fast i ett system där pengar så länge fått definiera värde.

Träden har fått en slags röst, korallreven likaså, precis som vetet och djuren. Vi börjar få syn på sömmerskor i Bangladesh och bortglömda barn i koboltgruvor.

Vi förstår att det blev fel när vi byggde vårt ekonomiska system frikopplat från naturen. Men hur hittar vi vägen tillbaka om det enda samtal vi lyckas ha är hur vi ska trycka in naturen i vår transaktionslogik som fortfarande uteslutande bygger på pengar?Borde vi inte röra oss i den andra riktningen – att se och börja värdera det som är värdefullt på andra sätt?

De osynliga transaktionerna överallt omkring oss

Runt omkring oss pågår det en mängd transaktioner hela tiden – sådana som är livsnödvändiga men som inte går att mäta i kronor och ören. Vi ger och vi tar, och det skaver när det blir obalans.

Vissa ger generöst utan att få tillbaka, andra behöver värdet formulerat innan aktiviteten kan bli av. Det sker hela tiden transaktioner mellan människor, med djuren, naturen och i de olika nätverk som håller oss samman.

De transaktioner som omsätts i pengar är lättare att förhålla sig till, men det är allt det andra vi behöver få syn på. Allt som vi tagit för givet, som om det alltid skulle finnas där – oberoende av våra handlingar och huruvida vi ger tillbaka.

Alternativa ekonomier som redan finns

I många små samhällen finns former av byalag kvar där människor byter tjänster och kunskaper utan att pengar byter händer. Några hjälper till att bygga något åt sin granne och får kanske hjälp med att ta hand om djuren när grannen reser bort i utbyte.

I Dalarna finns en valuta som kallas "Klöver", byggd på barterekonomi men som även kan användas i lokala ICA-butiker – där goda gärningar blir till mat.

Detta är transaktioner byggda på tillit, där värdet inte ligger i enskilda handlingar utan i relationerna som byggs upp över tid.

I kreativa näringar blir passion och tid ofta till "valuta". Musiker, konstnärer och designers förväntas ofta arbeta gratis för att "bygga nätverk" eller få "exponering". Det här är en parallell ekonomi som formar liv – men sällan erkänns.

När vi ser systemet som helhet

Systemtänkande hjälper oss att förstå dessa dolda utbyten som något mer än bara enskilda handlingar. Det gör det möjligt att se flöden av värde som binder oss samman – precis som ekosystemets kretslopp kopplar samman organismer och miljöer.

På arbetsplatser är lön bara en del av utbytet mellan arbetsgivare och anställda. Lika viktigt – eller ännu viktigare – är hur man trivs, relationerna som byggs och vilka drömmar jobbet hjälper till att förverkliga.

Det är dessa immateriella transaktioner som ofta avgör om en anställd stannar eller går vidare.

Nya former av värdeskapande

Men det händer saker i skarvarna mellan det gamla och det nya. I delningsekonomin använder människor digitala plattformar för att dela allt från boende och bilar till verktyg och kläder. Här bygger transaktioner på samarbete snarare än ägande. Att dela en bil handlar inte bara om att spara pengar – utan också om att bygga relationer och nya former av gemenskap.

Byteshandel får nytt liv i digitala former. Plattformar dyker upp där människor byter kunskap och färdigheter – en designer hjälper en programmerare med en hemsida och får hjälp med en app i gengäld. Tidsbanker använder tid som valuta: en timme av ditt arbete, oavsett typ, byts mot en timme av någon annans. Kooperativ delar resurser, arbetskraft och idéer för att skapa något större – byggt på långsiktiga relationer och gemensamt ansvar.

Inom cirkulär ekonomi ses produkter inte som något vi använder och slänger – utan som delar av större flöden. Produkter designas för att hålla, repareras och återanvändas. Transaktionen blir en relation – inte en engångshändelse.

Att mäta det omätbara

Allt fler företag börjar också värdera sitt bidrag bortom ekonomisk avkastning. Triple Bottom Line-modellen utvärderar prestation i tre dimensioner: People (social påverkan), Planet (miljöpåverkan) och Profit (ekonomiskt resultat).

Sociala utfallskontrakt låter investerare få betalt utifrån hur väl insatser lyckas lösa sociala problem. B-Corp-certifiering kräver att företag lever upp till höga sociala och miljömässiga standarder.

En väg framåt

Så hur kan vi skapa system där även ekologiska och mänskliga värden får plats? Inte genom att förkasta pengar – utan genom att leva med dem som ett av flera mått på värde. Om vi börjar se transaktioner för vad de verkligen är – i vänskapens gester, naturens kretslopp, arbetsplatser där kunskap utbyts utan prislapp – kan vi omdefiniera vad vi faktiskt värderar. Kanske upptäcker vi att vi haft många av svaren framför oss hela tiden. Då kan vi omvärdera vad som faktiskt betyder något – och vad det egentligen är vi utbyter när vi rör oss genom livet. Vad som binder oss samman. Vad som skapar mening. Vad som bygger hållbara liv.

Svaret ligger kanske inte bara skapa nya system från grunden – utan att även börja se på de som redan finns med en varmare blick. Värdera det som finns men inte syns. Och bygga vidare på detta.