Mossagårdsmodellen - att bygga ett lantbruk som bär en ny framtid (SV/ENG)

Det här är ett betalt samarbete med Mossagården. Vi samarbetar bara med regenerativa företag som på olika sätt bidrar till omställningen.

På en gård i Veberöd pågår något som mer liknar ett systemskifte än traditionellt jordbruk. I 26 år har Ebba-Maria Olson arbetat för att Mossagården inte bara ska producera mat, utan även mening, motståndskraft och en slags ny logik som passar för framtiden. Nu äntligen börjar världen komma ikapp.

Det är svårt att beskriva Mossagården utan att det låter för stort. Fem verksamheter, flera bolag, en stiftelse, ett ekosystem för hampa, en kulturfestival, en plats för barn och konst, en modell för systemomställning. Men kanske är det just det sin gör Mossagården viktigt.

För det är precis den här komplexiteten som det nuvarande systemet inte förstår – eller orkar förhålla sig till. "Jag säger ofta att jag bara jobbar med en sak", säger Ebba-Maria Olson. "En ny gårdsmodell." Och den modellen utgår inte från tillväxt eller lönsamhet i traditionell mening – den utgår från liv.

"För mig är det inte logiskt att bryta ut en affärsidé eller en produkt. Det logiska är att skapa ett sammanhang där många idéer får plats, precis som på en levande gård. Det är därifrån regenerationen kommer."

En gård, fem verksamheter, ett system

På Mossagården odlas alltså inte bara grödor – här odlas även kultur, relationer och nya arbetsmodeller. Det som ser ut som flera olika projekt – fruktlådor, hampaost, barnteater i skogen, forskning, självledarskap – är egentligen bara en sak: en ny typ av plats i världen. Ett ekosystem för mening, där människors längtan, naturens rytm och framtidens behov får samspela.

Gården ligger på 60 hektar naturskönt landskap i Veberöd, 25 minuter från Lund. Här finns hundraåriga ekar, våtmarker, lummiga beteshagar och ekologiska odlingar. Det som på ytan ser ut som ett lantbruk för andra – är för Ebba-Maria en arena hon kallar "kultur på recept för friskvård."

"Vi bygger för att barn ska kunna känna tillhörighet. För att maten ska kunna odlas giftfritt. För att människor ska kunna vara kreativa utan krav på prestation. Och för att en lantbrukare ska kunna leva ett liv utan att gå sönder."

Vad är det som måste förändras?

Mossagårdsmodellen adresserar tre nivåer av systemkris samtidigt:

Ekologisk kris: Dagens lantbruk är beroende av importerade insatsmedel - kemikalier som skadar både människor och ekosystem - och en tillväxtlogik som fortsätter att driva lantbruken i ohållbar riktning. Mossagården erbjuder istället en "naturfrämmande gift- och kemikaliebefrielsemodell" som bygger på kolinlagring, cirkulära flöden och proteinskiftets grödor som hampa.

Social kris: Konsumenter är frånkopplade från naturen och hur mat produceras, ungdomar lider av nedstämdhet och isolering och landsbygden håller på att utarmas. På Mossagården skapas istället mötesplatser där människor kan komma nära jorden, naturen och varandra.

Systemkris: Vårt matsystem är extremt sårbart, med en självförsörjningsgrad under 5% lokalt. Här är Mossagården en lokal modell för beredskap, mycket tack vare direktförsäljningen som de bedrivit under alla dessa 26 år.

"Om man ser till helheten inom vårt matsystem så är det idag extremt sårbart", konstaterar Ebba-Maria. ”Vi är helt beroende av importerade resurser och ett avancerat transportsystem som är försvarslöst."

Självledarskap före styrning

I Mossagårdens modell finns inga chefer. Istället organiseras arbetet kring fem intraprenörer som leder de olika verksamheterna utifrån självledarskap. Var och en bygger sitt team organiskt. Det är en organisationsform som speglar naturens egen logik – resilient, regenerativ, självorganiserande.

"På Mossagården kommer vi inte att ha några chefer utan ledare som bygger människor som bygger företaget, detta i en organisk och regenerativ utveckling", förklarar Ebba-Maria.

Det är också en berättelse om tajming och uthållighet. Om att hålla i en vision trots att omvärlden inte var redo. När Ebba-Maria började leverera sina ekologiska frukt- och grönsakslådor i slutet av 90-talet var hon före sin tid. Nu, när klimatångest och matmedvetenhet är allmän egendom, är Mossagårdsmodellen helt rätt i tid.

Kampen mot enkelspårighet

"Jag har varit runt i alla inkubatorer", berättar Ebba-Maria. "Minc, Krinova, SmiLe, Ideon Innovation. Alla säger samma sak – fokusera på en sak och skala den saken. Men ingen förstår vad det innebär att driva lantbruk. Att själva mångfalden är modellen. Det är där livet kommer ifrån."

Det hon beskriver är en fundamental konflikt mellan linjär affärslogik och regenerativ systemlogik. Medan affärsvärlden vill se skalbarhet genom fokus, ser Mossagården resiliens genom mångfald. Det som från utsidan kan se ut som spretighet är egentligen ett naturligt designat ekosystem.

"Ett lantbruk som håller på med ett par viktiga hållbarhetsområden men bortser från mångfalden är på det sätt som vi byggt upp dagens icke värdegrundsbaserade jordbrukssystem", säger hon. ”Själva komplexiteten - att ha förmågan att göra olika saker - är kärnfrågan i ett ekologiskt och regenerativt lantbruk."

Återerövra det förlorade

Bakom Mossagårdsmodellen ligger också en historisk analys. Ebba-Maria beskriver hur lantbruket under 1900-talet byggdes bort från sina rötter. Hur kvinnors arbete med jorden osynliggjordes. Hur relationell kunskap ersattes med teknik och kemikalier.

"Min mormor arbetade alltid. Hon tog hand om trädgården, där en viktig del av familjens mat producerades. De kände på jorden, luktade på den, såg hur den behövde tas om hand. Ta hand om jorden så tar den hand om dig, sade hon."

Idag, när svenska lantbrukare kämpar med mental ohälsa och ekonomisk press, representerar Mossagården ett återvändande till det här, något som en gång var självklart. Omsorgen om jorden och om varandra.

En prototyp för framtiden

Mossagårdsmodellen är redan en fungerande plats där man kan se hur morgondagens livsmedelssystem skulle kunna fungera. Där hampa odlas ekologiskt och förädlas lokalt. Där barn lär sig skogens språk. Där konsumenter får direktkontakt med sin mat.

Ebba-Maria har till och med skrivit ett fiktivt brev från år 2043, där framtiden tackar för det arbete som gjordes på Mossagården:

"Vi har en livsmedelsproduktion som nästan helt sluter kretsloppet... Det har växt upp 32 546 samarbetscenter i landet som engagerar nästan halva befolkningen. Där har konsumenter direktkontakt med lantbruket... Statens senaste undersökningar visar att det har ökat människors välbefinnande."

Det är inte utopi – det är prototyp.

En prototyp för framtiden

Mossagårdsmodellen är redan en fungerande plats där man kan se hur morgondagens livsmedelssystem skulle kunna fungera. Där hampa odlas ekologiskt och förädlas lokalt. Där barn lär sig skogens språk. Där konsumenter får direktkontakt med sin mat.

Ebba-Maria har till och med skrivit ett fiktivt brev från år 2043, där framtiden tackar för det arbete som gjordes på Mossagården:

"Vi har en livsmedelsproduktion som nästan helt sluter kretsloppet... Det har växt upp 32 546 samarbetscenter i landet som engagerar nästan halva befolkningen. Där har konsumenter direktkontakt med lantbruket... Statens senaste undersökningar visar att det har ökat människors välbefinnande."

För Ebba_Maria är det inte en utopi – det är prototyp.

Vad händer om det sprider sig?

"100 Mossagårdar låter klokt!" säger Ebba-Maria. Och kanske är det just det Sverige behöver. Inte 100 kopior, utan 100 variationer på samma tema: platser där regenerativ logik får styre över tillväxtlogik. Där mångfald ersätter monokulturer. Där människor kan möta jorden, maten och varandra på nya sätt.

Mossagårdsmodellen visar att ett annat lantbruk är möjligt. Ett som kan bära både människor och planet genom de utmaningar som väntar. Men den visar också något mer fundamentalt: att framtiden inte bara handlar om ny teknik eller nya produkter, utan om nya sätt att organisera liv.

Mossagården ligger på Mossagården 1, Veberöd. Besök hemsidan eller följ deras utveckling på sociala medier. För mer om Mossagårdsmodellen och hur den kan appliceras på andra platser, kontakta ebba-maria@mossagarden.se

ENGLISH:

The Mossagården Model – Building a Farm that Carries a New Future

On a farm in Veberöd, Swedenm something closer to a system shift than traditional farming is taking place. For 26 years, Ebba-Maria Olson has worked to ensure that Mossagården is not only about producing food—but also meaning, resilience, and a new kind of logic fit for the future. And finally, the world seems to be catching up.

It’s hard to describe Mossagården without sounding too grand. Five enterprises, several companies, a foundation, a hemp ecosystem, a cultural festival, a place for children and art, a model for systemic transition. But maybe that’s exactly what makes Mossagården important.

Because it is precisely this complexity that today’s system struggles to understand—or even acknowledge. “I often say I only work with one thing,” says Ebba-Maria Olson. “A new farm model.” And that model is not built on growth or profitability in the traditional sense—it is built on life.

“For me it doesn’t make sense to single out a business idea or a product. The logical thing is to create a context where many ideas can live—just like on a real, living farm. That’s where regeneration comes from.”

One farm, five enterprises, one system

At Mossagården, it’s not only crops that grow—culture, relationships, and new work models are cultivated here too. What might look like separate projects—fruit boxes, hemp cheese, children’s theater in the forest, research, self-leadership—is really one thing: a new kind of place in the world. An ecosystem for meaning, where human longing, nature’s rhythms, and the needs of the future meet.

The farm stretches across 60 hectares of scenic landscape in Veberöd, 25 minutes from Lund. Centuries-old oaks, wetlands, lush pastures, and organic crops. What looks, on the surface, like a farm to outsiders is, to Ebba-Maria, an arena she calls “culture on prescription for well-being.”

“We build so that children can feel a sense of belonging. So that food can be grown without toxins. So that people can be creative without the pressure to perform. And so that a farmer can live without breaking down.”

What must change?

The Mossagården model addresses three levels of systemic crisis at once:

Ecological crisis. Today’s farming depends on imported inputs—chemicals that harm both people and ecosystems—and on a growth logic that keeps pushing farms in an unsustainable direction. Mossagården instead offers a toxin- and chemical-free model built on carbon storage, circular flows, and protein-shift crops such as hemp.

Social crisis. Consumers are disconnected from nature and how food is produced. Young people suffer from depression and isolation. The countryside is being hollowed out. At Mossagården, meeting places are created where people can reconnect with the soil, with nature, and with one another.

System crisis. Our food system is extremely vulnerable, with local self-sufficiency below 5%. Here Mossagården is a local model for preparedness—thanks especially to the direct-to-consumer model they’ve maintained for 26 years.

“If you look at the whole food system, it is extremely fragile today,” says Ebba-Maria. “We are entirely dependent on imports and a transport system that has no defense.”

Self-leadership before management

In the Mossagården model, there are no managers. Work is organized around five intrapreneurs, each leading their area of the farm through self-leadership. Each builds their own team organically. The organizational form mirrors nature’s own logic—resilient, regenerative, self-organizing.

“At Mossagården we won’t have bosses, but leaders who grow people, who in turn grow the company—in an organic and regenerative evolution,” explains Ebba-Maria.

It’s also a story of timing and persistence. Of holding on to a vision before the world was ready. When Ebba-Maria started delivering organic fruit and vegetable boxes in the late 1990s, she was ahead of her time. Now, with climate anxiety and food awareness mainstream, the Mossagården model is exactly right for the moment.

The struggle against narrowness

“I’ve been through all the incubators,” says Ebba-Maria. “Minc, Krinova, SmiLe, Ideon Innovation. They all say the same thing—focus on one thing and scale it. But no one understands what it means to run a farm. That the diversity itself is the model. That’s where life comes from.”

What she describes is a fundamental conflict between linear business logic and regenerative system logic. While the business world looks for scalability through focus, Mossagården sees resilience through diversity. What might look messy from the outside is actually a naturally designed ecosystem.

“A farm that only works on a couple of sustainability issues while ignoring diversity is basically part of the non-value-based farming system we built in the 20th century,” she says. “The complexity itself—the ability to do many things—is the core of ecological and regenerative farming.”

Reclaiming what was lost

Behind the Mossagården model lies a historical analysis. Ebba-Maria describes how 20th century agriculture was stripped from its roots. How women’s work with the land was erased. How relational knowledge was replaced by technology and chemicals.

“My grandmother always worked. She cared for the garden, where an important part of the family’s food was grown. They touched the soil, smelled it, saw what it needed. Take care of the earth and it will take care of you, she said.”

Today, when Swedish farmers struggle with mental health and economic pressure, Mossagården represents a return to this—something once self-evident. Care for the soil, and for each other.

A prototype for the future

The Mossagården model is already a working prototype of what tomorrow’s food system could look like. Where hemp is grown organically and processed locally. Where children learn the language of the forest. Where consumers reconnect directly with their food.

Ebba-Maria has even written a fictional letter from the year 2043, where the future thanks the work done at Mossagården:

“We now have a food system that almost fully closes the loop… 32,546 collaboration centers have sprung up across the country, engaging nearly half the population. Consumers are in direct contact with farming… The latest government surveys show it has improved people’s well-being.”

For Ebba-Maria, this is not utopia—it is prototype.

What if it spreads?

“100 Mossagården farms sounds wise!” says Ebba-Maria. And maybe that’s just what Sweden needs. Not 100 copies, but 100 variations on the same theme: places where regenerative logic overrides growth logic. Where diversity replaces monocultures. Where people can meet soil, food, and each other in new ways.

The Mossagården model shows that another kind of farming is possible. One that can carry both people and planet through the challenges ahead. But it also shows something even more fundamental: that the future is not only about new technology or new products, but about new ways of organizing life.

Mossagården is located at Mossagården 1, Veberöd, Sweden. Visit their website or follow their journey on social media. For more about the Mossagården model and how it can be applied elsewhere, contact ebba-maria@mossagarden.se.